Först löshoppade vi faktiskt Calle, en av unghästarna, och det gick jättebra! 

Sedan fick Vinca hoppa några språng när banan höll på att rättas till lite och hon kändes jättefin! Hon var pigg och glad, men lyssnade ändå jättefint på mig så jag är jättenöjd. Hon hoppade också väldigt fint, stora, runda språng :) Det känns som att hon har mognat lite nu när hon har vilat och fått längta lite till hoppningen! 

Hon hoppade nog något språng upp mot 90 cm kanske, men annars var det ganska lågt för att det bara skulle vara enkelt och kul! 

Sedan var det Veronica. Jag bestämde mig för att verkligen sätta henne i arbete och jobba henne ordentligt på framridningen. Vi tror att hon kanske känns annorlunda på tävling för att jag rider fram annorlunda än hemma. Därför ska jag börja ta mer tid på mig, rida igenom henne ordentligt så att det verkligen känns bra när man ska börja hoppa! Framhoppningen gick super!

På banan hoppade hon jättefint de första hindren och sedan började hon tjura ihop i en vänstersväng mot kombinationen. Då stannade hon. Sedan stannade hon på en oxer som jag la henne stort på också. Jag var jättebesviken först, för det kändes liksom som att det inte funkade, men nu i efterhand känns det bra att det kom för då fick Therese säga vad hon trodde var problemet. Det var att hon hon tycker att jag sitter och "klämmer" på henne för mycket, och så tjurar veronica ihop. Hon vill inte det. Och när hon går emot skänkeln, då trycker jag ju ännu mer.. 

Därför ska jag istället tänka på att lätta upp sitsen oftare och rida med henne ordentligt utan att släppa tygeln. Det kändes mycket bättre när jag gjorde det när jag fick hoppa om några hinder, så det känns jättebra! Skönt att få reda ut det ordentligt och ha något att verkligen träna på så det blir bättre!