Whenever you're ready
Som sagt inleddes fredagen med att Veronica hopptränade här hemma. Mamma hjälpte till från marken. Vera kändes väldigt fin från början, men jag såg också till att vara väldigt noggrann så att det skulle bli så bra som möjligt.
Efter det skrittade jag ut Gunde med mamma som red Vinca. Det låg bra till i planeringen för båda två då de bara ska trimmas lite lätt imorgon och sedan tävla på söndag. De verkade pigga och på gott humör :)
När vi hoppade fram ville jag bara att det skulle bli hela galoppsprång fram till hindrena, inte att hon skulle trampa om precis innan eller så. Det gick jättebra; hon gick in med så stort självförtroende att hon hellre hoppade av väldigt stort än kom nära. Hon var väldigt pigg och ville verkligen hoppa!
När vi började hoppa lite högre var jag lite mer med henne och reglerade galoppen. Det gick så himla bra! Så fort jag bara tänkte att: oj nu ligger vi lite stort, så märkte hon det och ökade lite de sista sprången! Vi hoppade mellan 1m och 110, och det kändes otroligt enkelt, hon behövde inte ens ta i. Jag är jättenöjd och himla glad över hennes inställning och vårt fina teamwork! Världens bästa Veronica! <3
Efter det skrittade jag ut Gunde med mamma som red Vinca. Det låg bra till i planeringen för båda två då de bara ska trimmas lite lätt imorgon och sedan tävla på söndag. De verkade pigga och på gott humör :)
0 Kommentarer till "Whenever you're ready"
