Idag har Gunvald och Veronica invigt de nya bommarna!

Gunde var först. Han var inte riktigt som vanligt, men vi red ändå väldigt tidigt på morgonen (tidigare än vi brukar) och jag tror inte att han hade vaknat riktigt. Men han gjorde som han skulle, skuttade runt på ordentliga hinder, många låg upp emot 110 i slutet. Han har inte hoppat så många höga hinder i följd tidigare, och han hade säkert inte riktigt vaknat, så han rev lite, men tvekade aldrig! Så duktig ändå. Han ska tävla på fredag och därför ska han hoppa en gång till innan det. Då sänker vi hindrena så att han inte behöver hoppa högre än på tävlingen. Det ska vara enkelt så att han går in med bra självförtroende, men idag kändes ändå som en bra dag att tänja lite på gränserna.

Veronica var hur fin som helst! Hon är som en liten gummiboll, har hon bara lite galopp kan hon hoppa hur högt som helst. Idag var en av de bättre gångerna jag hoppade henne, helt klart! Hon var så fin! Vi tränade på både en lång och en kort dogleg, vilket gjorde henne uppmärksam och hur fin som helst. Jag hade verkligen galoppen i henne och då ser jag avstånden ordentligt, när jag ska rida framåt och när jag ska vänta. Det gör att vi kommer så gott som perfekt på alla hinder, och då pluppar hon över det där hur enkelt som helst!

Aska fick jobba lite idag med. Jag red på gärdet, jag tyckte att hon inte riktigt gjorde som jag ville hela tiden igår, och om inte jag reder ut det kan inte heller hennes medryttare göra det. Hon var väldigt pigg och glad, uppmärksam och samarbetsvillig. Väldigt rolig att rida! Men hon gör det inte gratis, jag måste rida varje steg. Världens bästa läromästare. <3

Puss