Idag på morgonkvisten tog jag mig en barbackatur ute i skogen med min underbara lilla Aska. Hon var lite tjurig i början, vilket jag bara tror var morgontrötthet, men ju längre vi gick desto gladare och piggare blev hon. Och det blev ju bara bättre när det sprack upp och solen kikade fram lite då och då också! Inatt var det nog rätt kallt, och det var inte jättevarmt vid 9-tiden heller, så det var ganska halt på sina ställen, men där isen var helt bortsmält var det ganska bra underlag så vi kunde rida i alla gångarter :)

Efter Aska stod Gunvald på tur. Vi började med att skritta fram i skogen med mamma och Eva-Lena på de stora. Vi red ganska länge i skogen och därför var Gunde uppvärmd när vi kom tillbaka.
Vi red lite på banan som faktiskt, även idag, vad ganska bra att rida på. Visserligen går det bara att rida på ena volten och det går bara att skritta när man ska byta varv osv, men det är bra mycket bättre det än att inte ha någonstans att rida på!
Gunde var jättefin! Han har överraskat mig efter den här vilan, han är inte ett dugg stel eller något i den stilen! Visst är han inte helt 100 ännu, men några ridpass till och sen är vi faktiskt back on track! Vi kunde rida i alla gångarter och han verkade tycka att det var superkul att vara igång igen, han jobbade under sig fint och det kändes som att han gick i fin form för det mesta också. Det ända som jag kunde säga var negativt var att han trängde sig lite inåt i volten och i början tog han inte riktigt innerskänkeln när jag gick på honom med den. Det redde vi ut sen och i det stora hela var han jättefin! :)

Puss