Eftersom mamma sa att Gunde var halt skulle jag ju inte rida honom, så då tänkte jag att jag kunde åka och spela fotboll när inte han behövde ridas. Men icke sa nicke, med allt mitt missflyt tog det för lång tid. Red ut länge på Viola istället :)

 

Vi red ut tillsammans med Emma på Aska. Vi båda red barbacka. Vi skrittade mest, men det blev lite trav också. Viola kändes fin, pigg och arbetsvillig. Vi stötte dessutom på älgarna, tre stycken ungefär... Kanske 7m ifrån oss. Den största, antagligen tjuren, sprang iväg när vi kom, men mamman med sin kalv stod kvar precis bredvid oss. Hästarna blev lite rädda i början, men sen brydde inte de sig heller. Det var nog mest vi som var rädda, haha! Det värsta är ju att de är så himla stora... Det gick bra iallafall, de verkar rätt snälla, vi har ridit förbi de två gånger på tre dagar och de har knappt brytt sig överhuvudtaget.

 

Med Gunvald var det faktist bra. Vi har sprungit upp med honom två gånger och han visar inget. Vi har också kännt igenom hela honom, inget. Så himla konstigt, men samtigigt, såklart, otroligt skönt att det inte var något! :)

 

Puss